Någon gång ska vara den första sägs det

Idag hade jag en tid hos optikern halv tolv. Det fanns en buss som gick 10.48 och som skulle vara framme i stan 11.15, ganska perfekt alltså. Efter tio minuter började jag undra vart bussen var men det är inte helt ovanligt att bussarna kommer lite sent, särskilt inte på sommaren. För säkerhets skull tittade jag på tidtabellen i busskuren och där fanns inte turen med!!! Lite panik!

Klockan hade hunnit bli för mycket för att jag skulle hinna cykla till stan så jag gick och kollade om någon av grannarna verkade vara hemma men icket. Till slut kunde jag inte komma på någon annan lösning än att försöka få lift till stan. Jag har aldrig liftat.

Jag tänkte att sannolikheten för att någon jag känner eller åtminstonde någon som känner igen mig skulle köra förbi borde vara ganska stor här i Ursviken. Mycket riktigt. När jag såg att det började vara mindre än en kvart kvar (det tar 10 minuter med bil till stan) så stannade en bil med ett bekant ansikte.

Stort tack till Matilda Lilja som räddade min dag!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s